Idag är det måndag, vilket betyder att jag nu varit här på storviksgården i sex dagar ungefär. Jag kom hit i onsdags, den 27e. Jag var nervös, rädd och orolig i kroppen. Men det gick faktiskt bättre än vad jag trodde att det skulle göra att komma hit och möta allt nytt. Nya människor och nya platser skrämmer mig, speciellt en plats som denna för här vet jag vad som kommer komma emot mig. - En kraft som vill blocka ut alla tunga tankar och få mig att stänga av och gå in i min bubbla. Bubblan går inte sönder har jag märkt för jag har varit fast i den ett bra tag nu. Jag vill att bubblan ska gå sönder. Jag vill vara fri från alla dessa tankar och funderingar som jag bär på. Jag vet att det kommer komma väldigt svåra dagar som jag måste möta. Möta för att på så vis sakta men säkert bygga upp mig själv. Mitt självförtroende, min syn på mig själv, mitt sätt att hantera motgångar och mitt sätt att hantera rädsla, oro, ångest och frustration. Jag har varit på tre "riktiga" gruppmöten nu. Det är väldigt konstigt att sitta i en ring oh sen att en efter en berättar om sig själv, om sitt liv och vad det är som gått snett för att man mår som man mår. Sen är det ju svårt att veta men manmåste försöka öppna upp sig. Bit för bit. Tillsammans med en lärare och resten i gruppen så ska jag kunna bli stark. Ja, jag tror på det. Men gud vad jag blir nervös och orolig för varje grupp möte. Kalas att det är två gruppmöten per dag då, måndag till torsdag.. Men alla här säger att det faktiskt blir bättre, att det hjälper och att det tar tid att komma in i allt detta. Ja, det tar tid men jag tänker inte stressa fram något, kan inte. Bit för bit, så får det bli.

 

Idag hade vi först morgonmöte, vilket vi har måndag-torsdag klockan 08.00 Fredag - söndag klockan 11.00

Då säger man vad man hoppas på och någon läser ur en bok. (ungefär amma sak sker på kvällsmötet) Sedan klockan 10.15 hade vi gruppmöte där vi en efter en fick säga hur vi mådde osv, vad som helst egentligen. Sedan var det "rast" och sedan hade vi lite grupp meditation. Lunch. KL 13.15 hade vi sorg bearbetning med en ny man som började idag. Han är nykter drog, och alkoholist sen många år tillbaka. Han började att berätta om sig själv och sedan gick vi runt i ringen och vi skulle berätta om oss själva. Det var inte så roligt, men det gick bättre än vad jag trodde det skulle göra. Sedan hade han en mini "föreläsning" om mående, alkohol, droger, självkänsla, sorg, ångest. Lite så. Sedan ställde han frågor till oss och ja, lite så var det mötet. Jag sa att jag stänger allt inne och blockar ut känslor. För han sa att vissa gör så och andra gör tvärtom och har svårt med humöret och blir våldsamma. Det kändes bra efter mötet. Jag skulle aldrig i mitt liv ha suttit och pratat i grupp såhär för en månad sen. Sen känner jag mig fortfarande svag och orolig men jag tar dag för dag och hoppas att jag ska må bra. Känna lugnet. Jag måste lära mig att känna lugnet.

 

Nu klockan 17.00 är det middag och sen händer inget mer idag. Slappa i soffan eller ligga i min säng och se på något program, eller lyssna på musik.. Jag kan säga att det finns mycket tid här för att tänka och grubbla, på allt. Det är både bra och dåligt tror jag. Alla här är i alla fall jättesnälla och öppna, även fast det är några som jag inte alls pratar med, och dom pratar inte med mig heller. Men det är väl så det brukar vara i större grupper..

 

Men åh vad det känns konstigt än, jag måste ge detta lite tid som sagt, och inte stressa.. Framför allt inte stressa upp mig för att det är så mycket människor här ibland..